Du får ett sms om ett påstått problem med banken, ett köp eller en myndighet. Meddelandet ber dig ringa ett nummer för att lösa det snabbt. Ring inte numret i sms:et. Enligt Polisen är det här en vanlig början på telefonbedrägeri: den som svarar har ofta ett färdigt manus för att stressa dig till en överföring eller BankID-inloggning.
Varför ett samtal känns mer övertygande än ett sms
Polisen beskriver hur bedragaren kan utge sig för att vara banken, ett företag eller en myndighet. När du ringer upp får bedragaren chansen att hålla kvar dig i samtalet och skapa brådska. Historien kan handla om att ett brott pågår och att pengar måste flyttas till ett ”säkert” konto. Just kravet på snabb handling är skälet att avsluta samtalet innan du kontrollerar uppgiften.
Ett namn i sms:et eller en självsäker röst bevisar inte vem avsändaren är. Sök själv upp organisationens officiella webbplats eller använd det nummer du redan har till banken. Använd inte kontaktuppgifter som personen i samtalet ger dig.
Gör så här, steg för steg
- Har du bara fått sms:et? Ring inte numret och öppna inte länken. Vill du kontrollera ärendet, gå själv till avsändarens officiella webbplats eller app.
- Har du ringt eller svarat? Lägg på när du blir osäker. Du behöver inte förklara dig. Ring sedan organisationen via en kontaktväg du har hämtat själv.
- Har du lämnat kortuppgifter, koder eller betalat? Kontakta banken omedelbart via dess officiella nummer. Berätta exakt vilka uppgifter du lämnade och följ bankens råd om spärrning och transaktioner.
- Har du använt BankID på uppmaning av den som kontaktade dig? Kontakta banken direkt, även om du ännu inte ser en obehörig betalning. Beskriv vad du godkände så att banken kan bedöma nästa steg.
- Är brottet pågående? Ring 112. Om det inte är pågående, kontakta Polisen på 114 14 för anmälan och råd.
Ingen polis kommer hem för att hämta kort eller guld
Polisen varnade den 25 september för en variant där bedragaren ringer och påstår att du är indragen i ett brott. Samtalet kan ”kopplas vidare” till någon som utger sig för att vara polis eller bank. Personen kan sedan säga att en representant behöver komma hem till dig för att hämta bankkort, guld eller andra värdesaker – till exempel för att ”skydda” dem eller för en påstådd utredning.
Lämna inte ut kort, koder eller värdesaker och logga inte in med BankID på uppringarens uppmaning. Lägg på och ring Polisen via ett nummer du själv har tagit fram. Om någon dyker upp vid dörren: släpp inte in en okänd person. Polisen säger att de och andra seriösa organisationer inte åker hem för att hämta guld, kort eller värdesaker på det sättet.
Är personen på plats och brottet pågår, ring 112. Om brottet inte pågår, ring 114 14. Har du redan lämnat bankuppgifter eller kort, kontakta också banken omedelbart via dess officiella kontaktväg.
Fråga banken om extra skydd för stora överföringar
Polisen rekommenderar att du undersöker vilka säkerhetslösningar banken erbjuder som tillval. De nämner dubbelsignering och tidsfördröjning vid större transaktioner som exempel. Fråga din bank vilka alternativ som faktiskt finns för ditt konto och hur de fungerar. Utbudet varierar mellan banker.
Vad du aldrig ska göra på någon annans uppmaning
Polisens råd är tydliga: logga inte in med BankID för att någon som ringt eller sms:at ber dig om det. Lämna inte ut koder från bankdosa eller kort. Flytta inte pengar för att ”skydda” dem. Den som ringer kan låta hjälpsam och samtidigt försöka få dig att agera utan eftertanke.
Prata gärna i förväg med en närstående om att det är okej att lägga på, även när personen låter trovärdig. Om någon redan har blivit lurad hjälper det mer att ordna bankkontakt och anmälan än att skuldbelägga personen.
Ett sms om en påstådd parkeringsavgift är ett annat konkret exempel. Läs så känner du igen falska parkerings-sms. För att förstå vad extra inloggningsskydd faktiskt hjälper mot finns vår guide till tvåfaktorsautentisering. Inget sådant skydd ersätter kontroll av vad du själv godkänner.
